-
Så redigerar jag mitt manus – sista vändan
Den här veckan har jag ägnat större delen av tiden åt att redigera Den sista adventskalendern. Är klar med min redaktörs förslag på ändringar och har gått igenom massor av upprepningar. Man gör en hel del sådana när man skriver manus och jag hoppas att jag har rensat bort det mesta 🙂
Har jobbat ganska intensivt den här veckan och det som återstår är en ordentlig genomläsning av hela manuset. När det är klart är det dags för sättning och då jag åker ner till Båstad igen. Som jag längtar efter min familj nu. Känner mig halv utan dem och längtar så enormt mycket efter att krama om mina små. Är så van att alltid ha familjen omkring mig med en massa stök, skratt, prat, musik med mera. Saknar dem så otroligt mycket och vill bli klar så att jag snabbt kan åka tillbaka till Båstad.
Den här redigeringsvändan har jag fokuserat på det här:
- Gått igenom redaktörens kommentarer och ändrat i manuset.
- Täppt till logiska luckor.
- Gått igenom alla upprepningar.
Och ska fortsätta med det här:
- Läsa igenom manuset noga – gärna läsa högt.
- Skicka in till redaktör för sättning.
- Ta tåget till Båstad och familjen.
-
Manusjobb i Stockholm
Hej på er. Är hemma i Stockholm igen och ska redigera klart Den sista adventskalendern. Nästa vecka skickas manuset till sättning och efter det återstår endast korrläsning. Lite nervöst, spännande och roligt på samma gång.
Som jag har arbetat med det här manuset. Det är nog det manus jag har kämpat mest med och nu när allt är på plats känns det så himla bra (slet mitt hår ett tag). Hoppas så att alla läsare kommer tycka om berättelsen om Petra, Charlie och alla andra.
Om en vecka åker jag tillbaka till Båstad igen för att vara ledig med familjen (det blir några timmars jobb varje dag). Att vara i Båstad ger så mycket inspiration och energi och jag önskar jag kunde tillbringa ännu mer tid där. Det är verkligen mitt smultronställe i Sverige.
En favorit är att promenera på stranden. Stranden är en av Sveriges längsta och när jag kommer ner dit sjunker alltid axlarna några centimeter.
Häromdagen tog jag, Patrik och Sigge en promenad på stranden. Det blåste som bara den och jag och Sigge gick ganska snabbt upp och promenerade vid sanddynerna i stället.
Patrik hade med sig en kite och stannade kvar på stranden. Det ser lite roligt ut, men i början slog kiten nästan omkull Patrik för att vindarna var så starka. Efter ett tag fick han upp den högt i luften och det var riktigt häftigt att se.
Själv fotade jag snäckor och strandråg 😉 Får så enormt mycket Inspiration i Båstad och har nästan bestämt mig för att låta mitt nästa manus utspela sig här. Hela Bjärehalvön passar verkligen perfekt för en feelgoodroman.
